Jag är en hängiven Suckare

DSC_0303Noah Ljungbergs harar påminner

I vårt sökande efter något som kan fylla ett inre tomrum konsumerar vi. Kläder, prylar, resor, mat, spel och andra droger. När det inte hjälper försöker vi med mystiska, gärna österländska övningar. Vi betalar för kurser, nya redskap, underlag och kläder. Det bli en prestation som vi kan redovisa på sociala media och konkurrera med.

Men ofta är det lika tomt inuti och ännu fler prylar i garderoben. Måste man sitta på speciella, rätt obekväma kuddar för att meditera? Blir yoga bättre i yogakläder på en yoga-matta än på en gammal filt i slitna men bekväma plagg?

Jag har provat mig fram på olika vägar för att hitta välbefinnande och inre stillhet. Allt från zazen efter ett judopass till bön i kyrkan. Jag har gått kurser i Qigong, Tai Chi, yoga, meditation och mindfulness. Jag har provat terapi både som terapeut och klient.

Efter många års sökande har jag kommit fram till att det inte spelar så stor roll vilket jag väljer. Bra övningar för kroppen, men jag har ofta missat det viktigaste. Jag har läst och hört svaret på mitt sökande många gånger. Men jag har inte lyssnat! Jag har fått svaret från Jesus, Buddha, Lao Tzi, Konfucius, Nalle Puh o många andra.

Svaret på mitt sökande har funnits mitt framför näsan hela tiden. Var närvarande! Duscha, diska, kramas, ät, samtala och var närvarande. Gör övningar hemma, i naturen, på gymmet, men var närvarande! Strunta i utrustning, kläder och krångliga poser. Det är så svårt o så enkelt att vara närvarande!

  Sucka, och känn välbehag.

När jag besöker biblioteket går jag ofta en runda och plockar åt mig böcker lite planlöst. Det kan vara titeln, formgivningen eller något annat som gör att jag bläddrar i den. För ett par veckor sedan lånade jag bland annat en bok av Eric Harrison, ”Meditation på 5 minuter”. Lagom stor och lättläst att ta med till Stålboms konditori tvärs över gatan. En halvtimme senare satt jag och suckade av välbehag. ”En perfekt suck är verkligen som ett konstverk” skriver Harrison och jag håller med. ”Inandningen är fullständig och får bröstkorgen att expandera. Utandningen är njutningsfull och total, och pausen i slutet känns som den skulle vara för evigt.”

Tack Eric, jag har hittat min träningsform, jag har blivit en hängiven närvarande suckare!

Stressad och sur

Saktar in och suckar

Letat fram leendet

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s